Chinese Crested Dog (CCD) är en liten lätt hund där belastning på höft- och armbågsleder är minimal. Inga dokumenterade problem med höft-eller armbågsleder finns inom rasen däremot kan CCD drabbas av Patellaluxation, som påverkar hundens knän.
Patellaluxation:
Även om det är relativt ovanligt med Patellaluxation har klubben valt att sätta en rekommendation på att kontrollera hundens knän hos veterinär innan eventuell avel.
Vid avel rekommenderas det att båda föräldradjuren är testade 0/0, men även ett föräldradjur med 1/0, 0/1 eller 1/1 tillsammans med en 0/0 accepteras. Dock måste stor hänsyn tas till patellastatus hos andra släktingar och avkommor hos båda föräldradjuren. Se mer information i texten nedan.
Höftleder och armbågar:
Även om vi inte har dokumenterade problem med höft-eller armbågsleder inom rasen och därför inte har rekommendation om att HD-röntga djur i dagsläget så är det bra vara aktsam om att hålla den statusen. Vid avel med HD testad hund rekommenderas det därför att båda föräldradjuren är testade med resultat A eller B enligt SKKs rekommendationer för att få hänvisning för kull eller hanhundslista. Se mer information i texten nedan
Patellaluxation
Patellaluxation innebär att knäskålen (patella) kan förflyttas (luxera) från sin normala position.
Två former av patellaluxation förekommer. Den vanligaste formen är när knäskålen glider ur sin position och hamnar på insidan (medialt) av knäleden. Den andra formen är när knäskålen hamnar på knäledens utsida (lateralt). Det finns många olika bakomliggande orsaker till patellaluxation. Ett vanligt symptom är hälta. I de fall luxationen är permanent har knäskålen låsts i sitt läge och drabbade hundar får en typisk, knäande gång.
Palpatorisk undersökning av knäleder
Patellaluxation konstateras genom palpation och graderas på en skala från 0–3 baserat på med vilken lätthet luxering sker:
- Grad 0 = Normal
- Grad 1 = Patella kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge.
- Grad 2 = Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad.
- Grad 3 = Patella är permanent luxerad.
Resultatet av undersökningen registreras centralt för samtliga raser vilket innebär att alla raser kan få undersökningen utförd och registrerad.
För att undersökningsresultatet skall registreras krävs att:
- hunden är minst 12 månader gammal vid undersökningstillfället
- undersökningen utförts av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar
- undersökningen utförs på SKKs patellaintyg, se nedan
För ett fåtal raser gäller dessutom registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som före parning ej har officiellt intyg om patellastatus vid lägst 12 månader För information för respektive ras, se gällande registreringsregler.
Nedärvning och avelshänsyn
Patellaluxation är, likt höftledsdyspasi (HD), en egenskap med förmodat kvantitativ (polygen) nedärvning och vi vet i dagsläget inte vilka gener som ligger bakom. SKKs generella rekommendation är att endast hundar med normala knäleder ska gå i avel och en hund med kliniska symptom av patellaluxation är aldrig lämplig i avel, oavsett grad vid undersökning. Hundens egen patellagrad är dock ett relativt osäkert mått på dess avelsvärde, varför strikta trösklar i avelsarbetet baserat på graderingen inte är optimalt ur avelssynpunkt. Precis som i avelsarbetet med HD bör även hänsyn tas till familjebilden. På sikt kan man tänka sig att skattning av avelsvärden (index) skulle kunna tillämpas för patellaluxation, på samma sätt som idag görs för HD.
Rasspecifika avelsstrategier avseende patellaluxation tas normalt fram av respektive rasklubb och kan behöva variera något beroende på förekomsten av patellaluxation, vilka kliniska symptom patellaluxation ger i rasen och vilka andra hälsoproblem/egenskaper man har att ta hänsyn till i avelsarbetet. I vissa raser accepteras hundar med patellaluxation grad 1 i avel förutsatt att dessa paras med normal individ (grad 0).
Det är viktigt att skilja på klinisk påverkan för den enskilda individen och hundens lämplighet i avel. Även om en individ med grad 1 själv inte visar några kliniska symptom av sin patellaluxation är förväntan att en sådan individ har ett sämre avelsvärde avseende patellaluxation än en hund med normala knäleder.
Höftledsdysplasi, HD
Höftledsdysplasi eller HD som det förkortas är en felaktig utveckling av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser.
Risken för att en hund ska utveckla HD är betingat av såväl arv som miljö, arvsgången är komplex (kvantitativ). Detta innebär bl.a. att även hundar med normala höftleder (grad A eller B) kan producera avkommor som utvecklar HD. Risken för att hund med normala höftleder ska producera avkomma som utvecklar HD ökar om dess föräldrar och/eller syskon har HD. Rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt kan man bedöma höftledernas utseende med hjälp av röntgen.
Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av Fédération Cynologique Internationale (FCI). Normerna bygger på dels passform mellan höftledskula och höftledsskål, dels på djupet av skålen det vill säga hur djupt höftledskulan ligger inne i skålen. Lederna graderas i 5 grupper:
A normala höftleder grad A
B normala höftleder grad B
C lindrig dysplasi
D måttlig dysplasi
E höggradig dysplasi
Det är omöjligt att enbart med hjälp av en röntgenbild kunna utläsa om en hund har besvär av sin HD. Det finns hundar som är halta och visar andra tecken på smärta trots att de bara har en lindrig dysplasi, medan enstaka hundar med kraftig dysplasi uppträder helt symptomfria. Generellt sett har små hundar mindre problem av höftledsdysplasi än större och tyngre hundar.
HD kan förr eller senare ge upphov till förslitning av brosket i höftleden. Broskförslitningen kan inte ses på röntgenbilden men i de fall benpålagringar uppkommer kan dessa urskiljas på en röntgenbild. Pålagringarna ökar i regel med åldern och leder ibland till att höftleden blir helt deformerad hos den gamla hunden.
Graden av benpålagring anges som:
LBP lindriga benpålagringar
MBP måttliga benpålagringar
KBP kraftiga benpålagringar
Chinese Crested har inget HD-index och därför gäller de avelsrekommendationer som finns för raser utan HD-index.
I raser som har tillgång till HD-index bör avelsbeslut baseras på avelsdjurens index snarare än deras HD-grad. SKK/AKs generella rekommendation är att parningskombinationens HD-index, d v s föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället, ska vara större än 100. Denna rekommendation innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD som är bättre än genomsnittet i rasen (referenspopulationen). Vid parning med utländskt avelsdjur, som saknar index för HD i SKKs databas, är den generella rekommendationen att det svenska avelsdjuret bör ha ett index för HD över 100. Det utländska avelsdjuret bör ha HD grad A eller B.
I raser som inte har HD-index bör avelsurvalet baseras på såväl avelsdjurens egen HD-grad som tillgänglig information om HD-status hos nära släktingar (föräldrar, syskon och eventuella tidigare avkommor) för en säkrare bedömning av individernas avelsvärde. SKK/AKs generella rekommendation är att använda hundar med normala höftleder (HD-grad A eller B) i avel. I raser med hälsoprogram för HD på nivå 3 är detta ett krav för registrering av avkomma.
SKK/AK menar att det i enstaka fall kan vara motiverat att använda hund i avel med resultat från HD-screening som är sämre än grad B, med hänsyn till andra viktiga egenskaper och/eller populationens långsiktiga utveckling med avseende på genetisk variation. I det fall hund med HD-resultat sämre än grad B används i avel är det viktigt att säkerställa att parningskombinationen inte medför ökad risk för kliniska problem till följd av HD hos avkommorna. Vidare vill SKK/AK understryka att användning av hund med HD-screeningsresultat sämre än grad B i avel ska vara sparsam och åtföljas av noggrann utvärdering av avkommorna. I nästa generation bör i första hand hundar med normala höfter alternativt HD-index över 100 ses som potentiella avelsdjur.
Armbågsledsdysplasi, ED
Armbågsledsdysplasi eller ED som det förkortas innebär en onormal utveckling av armbågsleden och förkortas ED efter den engelska benämningen elbow dysplasia.
ED är ett samlingsnamn för olika tillväxtrubbningar som leder till benpålagringar i armbågsleden, vilka kan urskiljas relativt tydligt vid röntgen.
Gemensamt för de olika tillväxtrubbningarna är att små men väsentliga delar av ledbrosket inte utvecklas normalt eller att det skadas på grund av rubbad utveckling i omgivande benvävnad.
Till skillnad från metodiken vid avläsning av röntgenbilder av höftleder, där man direkt bedömer det eventuella felet i utvecklingen av leden och sedan separat anger hur stora pålagringar som tillkommit (artrosgrad), är det när det gäller armbågsleder oftast endast möjligt att avläsa om det föreligger benpålagringar och sedan gradera dessa
Vid den centrala granskningen av röntgenbilderna graderas armbågsledsartros enligt följande skala, som också används internationellt:
- 0 inga påvisbara förändringar
- I lindriga benpålagringar, upp till 2 mm
- II måttliga benpålagringar, 2 – 5 mm
- III kraftiga benpålagringar, över 5 mm
Något säkert samband mellan graden av benpålagringar och smärtsymtom finns inte, men unga hundar, med måttliga eller kraftiga pålagringar, visar ofta stelhet och hälta, framförallt efter hård motion.
Arvsgången för ED är komplex där både arv, med många gener i samverkan (polygen), och miljö är bidragande orsaker till sjukdomens utveckling.
Armbågsledsröntgen
Resultat av armbågsledsröntgen registreras centralt för samtliga raser förutom ett antal kondrodystrofa raser. De berörda kondrodystrofa raserna är tax, welsh corgi cardigan, welsh corgi pembroke, skye terrier, pekingese, tibetansk spaniel, shih tzu, lhasa apso, västgötaspets och bassetraser förutom basset hound. Anledningen är att dvärgväxta raser inte har de typiska defekterna som man screenar för.
För officiell röntgen gäller att hunden är minst 12 månader gammal.
För vissa raser krävs att båda föräldradjuren är armbågsledsröntgade för att avkomma ska registreras i SKK. Undersökningen ska vara utförd före parning och officiellt resultat ska föreligga.
För enstaka ras finns krav på att armbågsledsstatusen ska vara utan anmärkning för registrering av valpkull.
Chinese Crested och armbågar
Även om vi inte har dokumenterade problem med armbågsleder inom rasen och därför inte har rekommendation om att ED-röntga djur i dagsläget så är det bra vara aktsam om att hålla den statusen genom att avla med aktsamhet på linjer med påvisad ED belastning.